Odlarskolan – kompost

I lördags var det dags igen för odlarskolan. Den här gången träffades vi i Skarpnäcks koloniområde, ett av Sveriges största med ca 500 lotter.

Först på dagordningen stod Gunnar Eriksson och hans föreläsning om kompost. Han tog upp komposteringsprocessen som helhet och gick även in på såväl trädgårds- som hushållskompost. För oss är det mest relevant med  trädgårdskomposten, så det är den jag kommer att ta upp här.

Kompostering sker i ett kretslopp där trädgårdskomposten i en (koloni-)trädgård kan ses som själva hjärtat. Vi odlar våra grödor i jord och kompost. Växterna hämtar näring som sedan kommer oss tillgodo när vi äter dem. Grönsaksblast, ogräsens och annat vi inte äter hamnar på komposten igen och blir åter till finfin jord. Vi tar näringen från jorden och ger tillbaka, vi bygger upp och bryter ner.

För att komposten ska må bra och producera det kompostmaterial vi vill ha behöver den ha en blandning av näringsrikt och näringsfattigt material, syre och fukt. Detta är lätt att illustrera genom färgerna brunt och grönt. Det som är brunt – höstlöv, tunnare grenar, gammal fuljord, halm, barr etc. är kolrikt och näringsfattigt. Detta material är ofta luftigt och gör att syre kommer ner i materialet. Och syret vill vi ha, komposteringsprocessen är beroende av syre för att fungera. Syret är en förutsättning för att maskar, insekter, bakterier och svampar ska kunna bearbeta materialet. Blir det för mycket av det bruna, näringsfattiga materialet blir komposten dock för torr och komposteringsprocessen stannar av. Då behöver komposten vattnas.

Det gröna, kväverika materialet är växtrester, blast, gräsklipp mm. Detta material håller ofta en del vätska. Blir det för blött är risken stor att komposten ruttnar. Då behöver vi tillsätta mer brunt material. För att komposten ska må bra behöver det finnas en balans mellan det bruna och det gröna, mellan syret och fukten. En bra tumregel är att materialet ska kännas som en urkramad tvättsvamp, då är balansen god. Vi behöver även se till att varva brunt och grönt, som i en lasagne.

Ogräs kan komposteras men det finns några viktiga saker att tänka på:

  • Både för kompostens, din egen och dina kolonigrannars skull är det bra om du rensar bort ogräset innan det går i frö. Fröna kan överleva i komposten, vilket kanske inte blir så roligt för den som får ogräsfrö i sin jord året därpå.
  • Om komposten fungerar och blir ordentligt varm går det bra att slänga ogräs med frön, men tänk då på att lägga det i mitten av komposten där det är som varmast.
  • När du rensar rotogräs som kirskål, maskros, skräppa och kvickrot kan det vara bra att lägga renset i solen att torka ordentligt så att du är säker på att det är dött innan du lägger det på komposten.

När det gäller sjuka och skadade växtdelar ska du aldrig lägga dessa i komposten. Detta är särskilt viktigt när det gäller potatisbladmögel och rotklumpsjuka hos kålsläktet. I vår koloniförening slänger vi aldrig potatisblast i komposten, de får gå i soporna i stället eller till stadens matavfallsåtervinning.

Komposten är en tillgång för dig och dina kolonigrannar. Om vi tar hand om den väl och matar den med det den behöver på samma sätt som vi matar våra grönsaker med det de behöver för att de ska må bra, så belönas vi med en fin och näringsrik kompostmylla. Det vi ger får vi tillbaka.

Annonser

En tanke på “Odlarskolan – kompost

  1. Ping: Odlarskolan – examen | Minnebergsskogens Trädgårdsförening

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s